Vardagsfunderingar

Idag drog skolan igång, efter över en månads ledighet! Dagen började crappy med att vi vaknade supersent, men fick ändå en grym start när jag insåg att jag fick straight A's i slutbetyg på alla kurser jag läste klart innan jul!
High five to me!!
Med detta känner jag mig ännu mer taggad inför denna termin. För er som inte vet, så pluggar jag på gymnasienivå för att få högskolebehörighet. Bättre sent än aldrig sägs det!

På högskolan vill jag läsa till socionom, men vad jag vill bli eller jobba med har jag inte direkt någon titel på. Jag har mina drömmar och visioner, och jag hoppas med den utbildningen kunna få en bra grund till att genomföra dessa! Detta blir andra terminen jag studerar nu (läste två terminer på nån lekskola innan också) och har två till kvar efter denna, så till hösten 2015 hoppas jag påbörja mina högskole studier.

Att vara ensamstående och studera har inte alltid varit jätteenkelt att få ihop, vt-13 hade jag nog aldrig fått ihop utan hjälp från mina vänner! Då var min dotter supermycket sjuk första halvan av terminen. Inte allvarligt sjuk,  men tillräckligt för att inte kunna/få vara på förskolan iallafall. De gånger det gick och hon orkade hade jag med henne i skolan, i övrigt var jag beroende av vänner och delvis familj.

Familjen på både min sida och på hennes pappas sida har alltid hjälpt mig mycket och utan dom vet jag inte hur vi hade fått ihop livet!
Problematiken är att vi bor mitt i mellan orterna dom bor på, med några mil åt vardera håll. Där har våra vänner haft en betydande roll för oss i vår vardag, i flera bemärkelser.

Här under hösten, vilket jag tackar alla mina högre makter för, funkade det under ca 3 månader att hon var hos sin pappa 2 nätter i veckan. Vilket är första gången under hennes fyraåriga liv!! Utan dessa månader, under tiden jag hade delvis kvällsstudier och med hennes gymnastik, hade det blivit riktigt svårt att få ihop varje vecka!
Det fanns verkligen en mening med att just dessa tre månader fungerade med honom!! Och vid övriga tillfällen så som sjukdom osv har hon kunnat vara med mig i skolan då jag har varit "tvungen" att vara där, då han inte varit den lättaste att ha att göra med..

Med allt detta sagt vill jag dels uppmana människor som anser att det är fel att ta med barn när man studerar att tänka till en extra gång innan man dömer, du vet inte grunderna till detta!! Detta kan givetvis användas i alla dömande lägen. Gå en mil i vederbörandes skor, before you judge. Allt är inte alltid vad det verkar!

Hursomhelst verkar mitt schema, hittills, vara som gjort för mig som mamma på heltid! Inga kvälls lektioner och inga sena dagar de dagar då hon har aktiviteter. Så jag håller tummarna att detta kvarstår efter in sista introduktion på måndag!

Detta med att studera oroar jag mig inte så mycket för hur det ska gå, det här jag sett att det går att få ihop.

Nästa utmaning blir nu att försöka få mig ett sommarjobb och få det att funka! Har ju som tidigare skrivit att jag sökt ett jobb (snarare massor!) men speciellt ett jag verkligen hoppas på! Vore såklart smidigare med ett närmare hem då detta är en bit bort. Men detta är verkligen i linje med vad jag vill arbeta med, vad jag brinner för och som jag tror skulle passa mig som handen i handsken.

Drömmen vore att till och med lyckas få ett extra jobb under våren, även om jag förstår att detta kan bli svårt att trixa till. Missförstå mig inte, jag skulle egentligen hellre spendera den tiden med min dotter. Anser att vår tid tillsammans är viktigare än alla pengar i världen, men tanken är att om jag skulle kunna jobba under våren och lägga undan lite pengar, kanske jag kan vara ledig mer i sommar då vi kan hitta på lite mer och få mer kvalitets tid på det sättet. Sen är det ju så att ett extra jobb ger många gånger en större chans till ett sommarjobb.

Åååh, dessa tankar på jobb, tid och pussling är några av de som upptar mest av min 'lediga' tid. Ibland lyckas jag tvinga bort dessa med vetskapen om att allt blir som det blir, oavsett om jag grubblar eller inte. Men ibland etsar sig dessa fast!

Har funderat mycket på att skriva om min besatthet, för den är ett av mina starkare karaktärsdrag. Jag vet inte om det finns ett mer passande ord, men jag ser det som just det! Denna besatthet kommer och går, och gällande allt möjligt mellan himmel och jord. Den stör mig väldigt sällan, kan vara påfrestande, men den är en del av mig och när jag accepterade den blev den lättare att hantera och leva med.

Det jag skriver om jobb ovanför, är just en besatthet för mig. Eller snarare oron/tankarna kring att få ihop det. Kanske ett dåligt exempel, då detta säkert är ett relativt vanligt orosmoment hos föräldrar, ensamstående eller ej. Har många exempel, men inte fler jag är redo att skriva om nu insåg jag när jag försökte..

Så, nog om detta för denna gång.
Här och nu och det som är verkligast är att imorgon är det lördag, och jag har turen att få passa min vän T's båda fina pojkar några timmar!
Så imorgon blir det jag och kidsen med pulkor, snö och bus

Jag älskar att vara omgiven av barn, få människor är så ärliga som dem!

God natt på er alla och hoppas ni får en bra helg fylld av värme och kärlek.
I know I will!